Bisexualitet 101

*Översättning: Jade Augusto Gola

Jag har alltid varit bisexuell. Även om jag som många andra människor socialiserades som en heterosexuell och feminin person, skedde mina första ”sexuella uppvaknanden” (dessa första upplevelser av beundran, förälskelse och sexuell upphetsning) under min barndom med kvinnor. Eftersom jag samtidigt var medveten om min attraktion till pojkar gjorde min heterosexuella socialisering att jag gav liten betydelse åt min fascination för kvinnor och det feminina.

Efter flera år – och fler ouppmärksammade ”uppvaknanden” – märkte jag att jag kanske skulle vara intresserad av att ”vara” med en kvinna. Till en början försökte jag ingenting, och när jag hade icke-straighta förälskelser kände jag mig skrämd och väldigt buga* för dem. När jag hade pojkvänner märkte de att jag också gillade kvinnor, men vi pratade aldrig om det på ett rakt sätt. Så småningom uppstod mina första icke-buga-relationer (sexuella, sentimentala), med både cisgenderkvinnor och personer utanför det binära könsspektrumet. Först efter att jag hade haft dessa erfarenheter sa jag till mig själv att – äntligen – kunde jag kalla mig bisexuell.

(*Buga är en jargong som används av HBTQIA-grupper i Mexiko för att referera till heterosexuella människor.)

Nuförtiden är jag misstänksam mot att prata om min bisexualitet med andra människor, eftersom biprofobi (hatet och diskrimineringen mot bisexuella människor) tyvärr är ett verkligt fenomen (1). Eftersom de bisexuella identiteterna är en gråskala i motsats till ”svart eller vitt” som innebär att man är heterosexuell eller homosexuell, kan bisexuella personer drabbas av diskriminering, fördomar eller osynliggörande från båda dessa samhällen.

Bifobi kan yttra sig i form av oavsiktliga skämt och bristande trovärdighet, eller öppet som förolämpningar. Denna typ av attityder påverkar bisexuella personers mentala och känslomässiga välbefinnande negativt, särskilt bland yngre bisexuella som rapporterar fler psykiska problem (ångest, depression, stress, högre självmordsfrekvens) än både heterosexuella och homosexuella (bögar och lesbiska) (2).

I många fall är bifobi en produkt av brist på information. Nedan kan du läsa mer om några av de vanligaste frågorna, myterna och fakta om bisexualitet.

Vad exakt är bisexualitet?

Bisexualitet är en typ av sexuell läggning. Sexuell läggning avser de personer som vi känner attraktion till (affektiv, sexuell, känslomässig). Några exempel på sexuell läggning är: heterosexualitet, homosexualitet, bisexualitet, asexualitet, pansexualitet med flera.

Den bisexuella läggningen definieras som att ha attraktion till mer än ett kön (3); det är en mer flytande och öppen idé, som är föremål för variationer mellan olika personer som kallar sig själva för bisexuella.

Alla människor definierar inte sin bisexualitet på ett identiskt sätt, och alla personer som attraheras av mer än ett kön kallar sig inte själva bisexuella.

Är bisexualitet bara en fas?

Nej. Det är normalt att många homosexuella människor går igenom en utforskande period medan de lär sig att förstå var deras attraktion ligger. Det betyder dock inte att bisexualitet alltid är en fas före homosexualitet (4). För många människor är det att känna sig attraherad av andra människor av olika kön det är en seriös och stabil preferens (5).

Att vara bisexuell innebär inte alltid att en attraktion mot mer än ett kön är fördelad 50-50 jämnt, eller till och med 40-60, i en konsekvent preferens. Det finns vissa för vilka det är mestadels – men inte uteslutande – attraktion till ett kön (6). Men det finns också de för vilka attraktionen förändras med tiden och beroende på vissa sammanhang (7). Den här kategorin av flytande karaktär förväntas inte – åtminstone inte i början – av monosexuella läggningar.

Dessa typer av falska uppfattningar har underlättats av vetenskaplig forskning. Många studier om bisexualitet har varit inriktade på monosexuella perspektiv (heterosexuella och/eller homosexuella), vilket har snedvridit resultaten så att de ger en felaktig bild av bisexuella personers erfarenheter (8). Det har också felaktigt föreslagits att bisexualitet är en ofullständig orientering, som om det bara vore en ren övergång till homosexualitet (9).

Ladda ner Clue för att spåra din sexlust.

• 
• 

över 2M+ betyg

Gillar bisexuella personer det ”åt båda hållen” för att de har en omättlig sexuell aptit?

Nej, någons läggning definierar inte någons sexuella aptit. Bisexualitet i sig gör inte någon promiskuös, otrogen eller opålitlig. Denna myt är en produkt av monosexism: tron att människor endast bör ha en enda sexuell identitet och endast en typ av sexuellt beteende gentemot ett kön eller ett definierat kön (10).

Monosexism utgår också från att monogami är normen (11). Att införa monosexism som en enda social norm som gäller för alla leder (medvetet eller indirekt) till att man tror att en annan mer flytande sexualitet kan vara ett hot eller en anomali och svårare att kontrollera.

Antagandet att bisexualitet är en onormal preferens eller att bisexuella människor saknar självkontroll kan skapa falska berättelser som utsätter denna läggning för hypersexualisering; det kan få människor att tro att bisexuella människor ”väljer” denna läggning för att ha fler alternativ till var de kan hitta potentiella partners. Det är skadligt att projicera sexuella fantasier på bisexuella personer (eller på någon annan inriktning) utan deras samtycke, som om de bara vore ett instrument för att tillfredsställa andras fantasier.

I min erfarenhet har det varit mycket irriterande när människor antar att vara bisexuell översätts till den lika stora möjligheten att vara villig att ”göra allt”.

Är jag bisexuell om jag också känner attraktion till transsexuella eller icke-binära personer?

Generellt sett, ja. Vissa människor tror att prefixet ”bi” betyder att bisexualitet är attraktion till endast två cis/binära kön (”man” eller ”kvinna”). Det finns faktiskt personer som lever sin orientering på detta sätt, men bisexualitet – som förstås som attraktion till personer av mer än ett kön – kan också utsträckas till personer med könsidentiteter långt bortom det binära och cis-könsspektrumet.

Med detta i åtanke är det också värt att notera att inte alla personer som känner attraktion till mer än ett kön kallar sig själva för bisexuella, av många olika anledningar (stigmatisering, kultur, bristande tillgång till information, osv.). Det finns icke-monosexuella inriktningar, till exempel pansexualitet (attraktion till människor utan att ta hänsyn till deras könsidentitet), vars definitioner kan låta mycket lika bisexualitet (12); i dessa fall är beslutet att kalla sig bisexuell, pansexuell eller av någon annan term en mycket mer personlig fråga som beror på hur vi känner oss och hur vi definierar oss själva individuellt.

Har jag slutat vara bisexuell om jag inleder ett romantiskt förhållande med någon av ”motsatt” kön?

Nej. Denna myt beror på den felaktiga föreställningen att bisexualitet bara är en ”experimentell” fas innan det ”blir allvar” och man återgår till ett stabilt heterosexuellt förhållande (ett vanligt förekommande fall bland personer som socialiserats som kvinnor) (13). Det är också möjligt att befinna sig i ett monosexuellt förhållande där var och en behåller sin distinkta sexuella läggning.

Det finns internaliserade känslor av bifobi som är vanliga för bisexuella personer när de bestämmer sig för att inleda ett romantiskt förhållande som kan uppfattas som monosexuellt. Dessa känslor uppstår ofta på samma sätt som rädslan för att en partner med monosexuell läggning inte skulle förstå den andras bisexualitet (14). I andra fall kan det vara lätt för andra (familj, vänner, sociala kretsar) att anta att den bisexuella personens läggning förändras eller försvinner beroende på den aktuella partnern (15).

Även om någons sexuella läggning kan förändras under hela livet är det mycket hälsosammare när dessa beslut fattas individuellt, utan bifobiska stereotyper och utan trycket från andras uppfattningar.

Kan jag vara bisexuell om jag inte har haft sex eller en relation utanför det heterosexuella spektrumet?

Självklart! Ingen är skyldig att erbjuda ”bevis” på ens bisexualitet. Det räcker att vara medveten om att någons sexuella läggning kan vara bisexuell. Vår sexuella läggning kanske inte är huggen i sten för resten av livet, så det är helt giltigt att gå igenom en fas av utforskande eller ifrågasättande utan att behöva ”fatta ett beslut” för resten av livet, eller att tydligt definiera vår läggning inom en etikett.

Nonheterosexuella erfarenheter, antingen sexuella, affektiva eller sociala, underlättas (eller förtrycks) ofta av det sammanhang vi lever i, av våra sociala eller familjära relationer, av komplexiteten i vår smak och våra individuella behov, av tillgången (eller bristen på tillgång) till olika sexuella mångfalder och kulturer, och även av en säker miljö, fri från trakasserier, fördömanden och marginalisering.

Det är viktigt att komma ihåg att det inte alltid finns bekväma och säkra miljöer för ett öppet utforskande av någon icke-heterosexuell läggning; ibland finns det omständigheter där prioriteringen av ens fysiska och känslomässiga välbefinnande kräver att man håller sig i garderoben – vilket också är giltigt. I vilket fall som helst, oavsett sammanhang, innebär det faktum att man inte har icke-heterosexuella upplevelser med andra inte att någons inre tankar ska undertryckas. Jag föll i den här fällan och kallade mig själv bisexuell först när jag hade mina första icke-heterosexuella erfarenheter, trots att jag har tänkt så i hela mitt liv.

Att klargöra tvivel och få sexuell information utan fördomar och stigmatisering kan göra en avgörande skillnad i livskvaliteten för dem som är marginaliserade på grund av sin sexualitet.

Använd Clue för att hålla koll på ditt sexuella liv, oavsett din läggning.